Sidor

tisdag 22 augusti 2017

Intervju med tygblöjeföretag: ImseVimse

I maj åkte jag på en arbetsresa till Gotland. Jag skulle vara i Visby flera dagar, och det fanns lite tid för annat än jobb. Jag hade en längre tid funderat på om jag skulle göra intervjuer med svenska tygblöjeföretag till bloggen. Innan resan kontaktade jag därför ImseVimse och frågade om jag fick träffa någon inom företaget, jag visste att det skulle dröja innan jag nästa gång kom till Visby. Snabbt fick jag kontakt med Marie Walleberg, grundare av ImseVimse, som  gärna ville träffa mig.

ImseVimses kontor finns några kilometer utanför Visby centrum. Jag blir vänligt mottagen och får hälsa på de anställda. Under intervjun är, förutom Marie, även Carolina Bosdotri och Meishuan Wong med. Vd Therése Lindström är med under sista delen av intervjun.

Jag ber Marie berätta om hur företaget startade. Marie berättar att det hela startade 1988 när hennes ena dotter fick svåra blöjexem. Hon försökte bota eksemen på olika sätt, bland annat med starka kortisonkrämer. Till slut fick hon tipset att prova tygblöjor, och efter endast några dagar med tygblöjor var eksemen borta. Den blöja Marie använde var en ullbyxa som hon köpte lokalt på Gotland. Under ullbyxan använde hon vikblöjor. Hon blev direkt intresserad av tygblöjor, kontaktade den hon hade köpt ullbyxan av och bad att få köpa rättigheterna. Ullbyxan blev starten på företaget. Sortimentet utökades med tiden och har genom åren växt och utvecklats. Nu säljer ImseVimse vikblöjor, formsydda blöjor, allt-i-ett-blöjor, allt-i-2-blöjor och blöjbyxor samt tygbindor, badblöjor, amningsinlägg m.m. Företaget har i dag 9 anställda och finns kvar på Gotland där det startades.

Vad är historien bakom företagsnamnet ImseVimse? Jo, det kom till genom en brainstorming Marie hade med några kompisar. De höll på ett bra tag och hade många olika namn på förslag innan de landade i just ImseVimse.

Ett annat namn som jag har funderat över är Bumpy. Begagnade Bumpy-blöjskal från ImseVimse finns ofta till försäljning på olika köp- och säljforum, och jag har undrat om detta är en särskild sorts blöjor. Svaret visar sig att vara enkelt, till en början ville ImseVimse ha ett namn på sin blöjbyxa och valde därför att kalla den Bumpy. Men vid något tillfälle insåg man att den lika gärna kunde heta ImseVimse, och då plockades Bumpy-namnet bort.

Jag undrar om Marie har märkt av trender inom tygblöjeområdet under alla år i branschen? Marie skrattar och berättar att hon och hennes kollegor tidigare tyckte det var så skönt att det inte var mode eller trender inom tygblöjor. Men det har ju ändrats. Nu finns det en uppsjö av modeller och mönster att välja på, så det har absolut skett en utveckling inom det området. Själv har jag tänkt att ImseVimse har valt olika djurmönster som sin signatur, men när jag frågar om detta verkar det mest ha blivit så och inte varit något man har lagt så stor vikt vid. Däremot har ImseVimse många flera mönster på sina haklappar och badbyxor.

Hur tänker ImseVimse då kring mönster och färger för tjejer och killar? Här har företaget en stor medvetenhet. ImseVimse säljer sina produkter i många olika länder och marknaden ser helt olika ut. I Sverige är många föräldrar väldigt genusmedvetna och efterfrågar könsneutrala produkter. I andra länder, t.ex. USA, efterfrågas produkter i mer könsuppdelade färger och mönster. ImseVimse har kontaktats av uppröde föräldrar inom båda grupperna, några som anser att produkterna är för könsuppdelade och andra som anser att produkterna är för neutrala. Lösningen är därför att ha något för alla. Basutbudet med blöjor är neutrala i mönster och färger, men badbyxorna finns i många olika färger och mönster.

En annan fråga som intresserar mig är hur intresset för tygblöjor har ändrats genom åren, så jag ber Marie berätta om hur hon har upplevt det. Marie svarar att hon absolut har märkt av att intresset för tygblöjor har varierat. En av faktorerna som har spelat in har varit att anledningen till att man väljer tygblöjor har varierat. I perioder har det varit ekonomi, miljömedvetenhet eller hälsoskäl som har dominerat. I början på 1990-talet var intresset för tygblöjor väldigt stort i Sverige, vilket naturligtvis gynnade ImseVimse. Tygblöjor blev så stort att det upplevdes som ett hot av engångsblöjeproducenterna. De drog därför igång en kampanj där de krävde att det skulle göras livscykelanalyser av produkterna, något som fick stort genomslag i media och kraftigt påverkade försäljningen av tygblöjor. Tygblöjeproducenterna var och är väldigt små jämfört med engångsblöjeproducenterna och hade svårt att svara på kritiken och att ta fram egna analyser och rapporter. När försäljningen sjönk valde ImseVimse att börja sälja sina produkter utomlands för att vara bättre rustade mot försäljningsnedgångar i ett land.

Just den här historien tyckte jag var extra intressant, och väl hemma söker jag igenom Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets digitala arkiv. Och mycket riktigt hittar jag precis det Marie har beskrivit. Den 17 december 1992 kan man på Dagens Nyheters framsida se en stor bild på två blöjbarn, ett med engångsblöja och ett med tygblöja. Rubriken låter ”Tyg eller papper kvittar för miljön”. På sidan 5 i samma tidning kan man läsa att ”Livscykelanalys ändrar synen på bästa miljöval”. Enligt artikeln har ”tygblöjor kapat åt sig 20 procent av den svenska blöjmarknaden” och företaget Procter & Gamble (producent av Pampers engångsblöjor) har tagit initiativet till en livscykelanalys där tygblöjor och engångsblöjor jämförs. Resultatet av analysen visar att det ur miljösynpunkt inte spelar någon roll om man använder engångsblöjor eller tygblöjor. Oberoende forskare i USA har granskat och bekräftat resultatet. Journalisten har tagit kontakt med Naturskyddsföreningen som håller på med en egen granskning. Personen som har utfört granskningen säger att det är svårt att jämföra två så olika produkter, men lutar åt att tygblöjor är mer miljövänliga än engångsblöjor om man använder dem på rätt sätt. Slutsatsen i artikeln är ändå att ingen ska ha dåligt samvete om man använder engångsblöjor. Till artikeln finns en grafik som jämför engångsblöjor och tygblöjor ur olika aspekter: framställning, tillverkning, transport, användning och avfall.  

Det har nu gått nästan 25 år sedan artikeln skrevs. Själva analysen som togs fram har jag inte sett, utan bara det som återges i Dagens Nyheters artikel. Tittar man närmare på den jämförande texten kan man ganska fort se att det går att ifrågasätta flera saker. T.ex. verkar analysen utgå från att alla tygblöjor köps nya och görs av bomull, vilket inte är fallet i Sverige i dag. Många andra tyger har kommit på blöjmarknaden, och begagnatmarknaden är stor. Men att fördjupa sig i detta får kanske bli ett annat blogginlägg i framtiden.

Tillbaka till ImseVimse, där jag mot slutet av intervjun frågar hur de ser på framtiden för tygblöjor. De är alla överens om att de tror att tygblöjeanvändandet kommer att öka. Och att det handlar om att skapa enkla produkter som är lätta att använda.

Och vad hände egentligen med ullbyxan som var starten för företaget? Jo, den fanns med i sortimentet fram till förra året. Då var efterfrågan på ullbyxan så låg att den plockades bort från sortimentet. Men Marie påpekar att den fortfarande kan plockas in i sortimentet igen om efterfrågan skulle öka.  

Marie framför delar av ImseVimses sortiment: